Agility på brukshundsklubben

Idag var jag och Hanna på brukshundsklubben med Martina och Villgott . Jag har inte varit där på flera år och har väl inte så bra erfarenheter av det där stället. Hursomhelst planen var att vi skulle titta på Lords och KM och sedan åka iväg till ett annat ställe för att träna egna hundar. Det var fyra stycken som tävlade i Lords med blandat resultat och KM tittade vi inte färdigt på. Det lustiga (eller rättare sagt tragiska) var när ngr snillen bakom oss (som tillhör klubben) stod och pratade om att klicker bara var för norrmän och att sånt håller vi inte på med här. Jösses..Vid håll fast momentet så var det en som viftade lite med handen under munnen på hunden och min första tanke var att hon fuskar lite med omvänt lockande men konstaterade tyvärr att så var inte fallet. Sedan var det en annan som tävlade som ryckte i sin hund hela tiden och när den inte la sig ner på platsliggningen drog h*n hunden i frambenen osv. Trisst när det finns så mkt bättre och effektivare metoder, varför har folk så svårt för att prova ngt nytt?
Våra hundar var med en stund och miljötränades. Hanna hade lite höga förväntningar över vad som skulle ske och att stå still är ju inte hennes favorit. Det blev en del pip och trampande. Vi såg lite i början av KM men sedan rastade vi våra hundar och när vi kom tillbaka var alla på väg in i klubbstugan. Då passade vi på att gå in i agilityhagen.

Hanna for runt som skjuten ur en kanon och Villgott hängde på, han har blivit modigare och börjar förstå att Hannas "morrningar" bara är på bus. Hanna fick för sig att det var ngt väldigt intressant på andra sidan stängslet och far iväg i full fart. Jag trodde att hon såg att det var stängsel men det gjorde hon inte... Nu vet hon iaf om att det är stängsel runt agilitybanan.

Jag och Hanna tränade på A-hindret, ngr hopphinder, däcket, balansbommen och lite cirkelarbete. Hon var verkligen taggad och nu är jag verkligen sugen på att komma igång på allvar. Det bästa av allt var att Villgott var så modig och det verkar som att Martina blev lite sugen på agility =)

Skam den som ger sig

Hanna har piggnat till och det med besked. Hon är piggare än någonsin känns det som och framförallt gillar hon helt plötsligt leksaker! Från att ha noll leksaksintresse till att nu knycka sakerna ur handen på mig.

Vi har tränat en hel del slalom i helgen och där har jag haft en kastad leksak som belöning och hon har tyckt att det har varit jättekul. Hon har sprungit, kampat och gett allt i leken. Jag har använt mig av ngr olika leksaker (fläta med päls, boll med kort flätsnöre, tennisboll och Stefs boll som hon tidigare knappt vågat ta i munnen). Vid ett tillfälle när hon inte fick leksaken drog hon i mina byxor istället och en gång i ärmen på jackan. Och heter man Hanna så lägger man självklart till lite egna moment när man fått tag på leksaken (som att rulla runt ett varv i gräset med leksaken i munnen innan man börjar kampa med matte)
Däremot tror jag inte att hon förstår riktigt att det är själva slalomen som är grejen för det går lite trögt men vem bryr sig när man har en lektokig Hanna, det är man inte bortskämd med.

Även frisbee har vi kört och det har funkat kanon! Förut tittade hon inte ens på frisbeen men nu springer hon glatt efter och hämtar.

Nu ska vi bara få det att fungera i andra miljöer oxå.

Tyvärr fick jag inte med mig kameran ut till landet (trodde att jag hade packat den men det hade jag visst inte...)

Hormoner?

Streetsmart?

Känner att jag i nästan varje blogginlägg skriver att jag ska skärpa mig och blogga mera... och det går ju inget vidare måste jag erkänna. Tiden bara rinner iväg, det är snart sommar och jag undrar fortfarande vart våren tog vägen? Hur som helst, Hanna är inte riktigt i form. Hon är lugn och enkel att ha med sig (det borde ju vara positivt men jag saknar min skönsjungande och stirriga fröken) Hon skäller inte lika mkt på andra hundar och energin och nyfikenheten i hennes sökarbete är borta. Visst hon söker men inte lika noggrant och glatt som förut. Jag ska anteckna dessa dagarna i almanackan för att se om det kan ha med hormoner att göra, hon har ju livmodern kvar även fast hon inte löper (steriliserad) och jag börjar fundera på om jag ska kastrera henne (framförallt för att hon inte ska drabbas av tex livmodershalscancer (heter det så?) men jag har inte bestämt mig ännu.

Förra helgen träffade Hanna katt/kattungar för första gången. Vi var på kalas hemma hos min syster och Hanna blev kääär. Hon var så försiktig med kattungarna och tvättade den ena kattungen så att han somnade på rygg. Om Hanna fick bestämma hade hon nog gärna tagit med sig honom hem.

I mitten på förra veckan åkte vi ut till landet och tränade slalom. Själva slalomen gick väl sådär (för mkt viltstörning) men leken som jag hade som belöning gick över förväntan! Jag hade godisboll och fläta med päls på och hon for iväg efter bollen och kampade på riktigt ordentligt med pälsflätan. =)

Hannas sovstil, det ser inte så skönt ut men så här ligger hon ofta och sover.